torsdag 3 mars 2016

Alla dessa prylar.



Prövade en duk som insynsskydd. Fastän jag bor på landet vill jag inte ha insyn överallt. Utrymmet för blivande badrummet används nu mest som förråd och där ska "gardinen" hänga.


Ingen insyn så länge inga lampor tänds. 

Ibland är jag så hjärtligt trött på alla möbler och saker. 
Så läste jag en artikel om en vän och arbetskamrat från tidigare i mitt liv. Jag var också klasskamrat till Evas syster Ann, som tyvärr inte längre finns i livet.
HÄR kan ni läsa om Lillhärjåbygget och livet där. Ett liv utan det mesta vi tror att vi inte kan leva utan.  
För något år sedan gjorde jag också ett inlägg om boken Gården På Fjället av Lars-Olov Hallberg.


Det är fina Eva och Lillhärjåbygget jag tänker på när jag ser in i det överfyllda förrådet.

Kram /Cia

15 kommentarer:

Livet ... på Øvre Holt ! sa...

Det ble fint med den nydelige dukgardinen ! Her i Sverige henger gardinene fra de forrige eierene og her har vi lange sidegardiner og sånn cafegardin kappe litt nedenfor halve vinduet , det gir heller ingen innsyn , men som deg så er dette på landet og ingen som glor inn. God helg til deg ! Klem

Huset bakom lindarna sa...

Jag beundrar verkligen dessa människor som lever ett sådant liv i all sin enkelhet, men ett enda kämpande för att få vardagen att fungera. När man idag kan leva ett liv med allt vad som finns i bekvämlighet och så väljer man detta! Jag minns ju själv hur det var på den lilla gården min mor och far hade med max 5 mjölkkor som mor mjölkade för hand och så stort det var den dagen de skaffade mjölkmaskin.
Det där med prylar är också ett dilemma här, så svårt att skiljas från dem. Jag själv slänger inte ens en gammal gardin utan den får ligga ifall den kan komma till nytta någon gång!
Nä, egentligen skulle man börja på ny kula, men det skulle nog inte dröja länge förrän man skulle sakna en och annan pryl...
Kram/Finas mammis

Vardag och flärd sa...

Läste artikeln igår och fascinerades, jag är lite avundsjuk på människor som lever just så som de vill. Men jag skulle nog känna ensamhet eller det kanske man inte gör .... I alla fall rensar jag ut prylar här hemma och kör iväg till second hand, det är så skönt men ändå tycker jag det inte märks.
Ha en fin helg, vännen!
Kramar Eva

Meta sa...

hahaha nog blir det fullt överallt, här ska ensas om ett år, varför jo då har vi stugan färdig och då vet jag vad som behövs där. Blev du fin i håret du med, Mitt blev väldigt bra det var 1½ år sen sist hahaha.
Ha nu en fin fredag
Kram Meta

lisashus sa...

Vilken jättevacker spetsgardin och så passande i ett kommande badrum!

Vilken intressant läsning om Eva, som fortfarande lever som man gjorde på 50-talet. Ja, varför inte? Hon är ju dessutom van att leva så och har fortsatt i samma spår som tidigare generationer. Jätteroligt med samarbetet med folkhögskolan också och sonen, som kanske fortsätter.
Jag tror att många unga börjar intressera sej för ett annat, enklare sätt att leva - nära naturen och djuren och mera småskaligt som här.
Mycket intressant!
Ja du, prylar gör en verkligen inte lyckligare, det tror jag många har upptäckt. Jag blev smått chockad när jag upptäckte hur mycket saker jag hade i mina flyttar de senaste åren. Så mycket jag har slängt, sålt och gett bort, men jag tycker ändå att jag har för många saker...!

Kram
Lisa

Solstrimmor sa...

Ibland tappar man sugen och vill skala av. Och som du gör, sneglar mot en annan livsstil. Jag kan säga att det är nyttigt att se med andra ögon. Och undra varför man omger sig med så mycket onödigt? Men det mesta har ju en plats i hjärtat. Det ska man spara och vårda. Resten kan man skala bort... om man orkar ta tag i det. Lättast är att stänga dörren.
Jag har sålt undan otroligt mycket onödigt. Inte allt, jag har sånt kvar på vinden som jag av olika skäl inte kan göra mig av med. Fastän det är stora onödor! Men rensat rejält, det har jag!

Hoppas din helg blir fin trots dina tvivel.
Kramar från Eva-Mari

Erikslundsliv sa...

Visst blir man trött på saker ibland! Man skulle ju behöva mycket mindre för att leva och må bra, men ändå samlar man på sig allt möjligt.
Ibland är det ju också så att man behöver något och blir glad att man ändå sparat det. Jag har just fixat lådor att sortera och förvara allt som nu ligger i en enda röra i vårt sommarkök, så nu ska det rensas lite där bara det blir lite varmare i luften så det går att vara där ute och rota. Vi har ju ingen värme så det vore skönt med lite varm vårsol innan jag börjar.
Ja, usch, nog blir man trött på allt ibland, tur att det så småningom går över!
Trevlig helg!
Kram, Ann

Vit Hortensia sa...

Det finns stunder då jag verkligen dras till att leva i precis sån harmoni med naturen, men så inser jag att jag nog inte är en person som skulle klara det så bra. Så jag fortsätter att försöka skala av det som inte känns bra i mitt liv och fyller på med sånt som gör det. Bara det blir lite varmare ska jag börja rensa hela vår gäststuga.....tänkte att den ska få bli min arbetsplats framöver, men just nu är den full av saker som är "på väg".....och växter som väntar på våren.
Kram!
Birgitta

Katta sa...

Blir också less på alla saker ibland och tror man skulle kunna finna mer ro i att rensa bort det mesta. I vår familj hyr vi ett stort förråd i trapphuset, det samlas hur mycket som helst där och nu har det blivit som en bojja om foten man sitter fast i det och orkar inte rensa ur det för att flytta ens, och då står man och betalar för det med, crazy. Boken ser jättefin ut.

House and Garden by Bia sa...

Oj å långa kommentarer du fått, hihi...mitt blir nog inte så långt ;))
Gillar din gardin...jag gillar spets...Och visst får man beundra människor som bor enkelt och utan alla moderna prylar vi omger oss med.
Önskar dej en riktigt fin helg ;)
Kram bia

Cat sa...

Så fint det blev med spets i fönstret, mindre insyn utan att det för den skull blir mörkt.

Visst kan man bli trött på både möbler och prylar ibland, även om man andra stunder har svårt att se en fortsättning utan dem.

Ha de gott. Kram, Catarina

Maggi sa...

Ja-a...sällar mig till samma gäng som står där förvånad och undrar vem sjutton släpat hem den hr prylen, innan man inser att den skyldiga inte är så himmelens långt borta...Har en längre tid haft strikt linje att inte ha en enda pryl som jag inte tycker om, inte är praktisk och så. Problemet just nu är att jag tycker om alldeles för mycket. Behöver få lära mig att tycka om ting lite mindre. Borde lära mig att bli ÄNNU striktare i vad får komma innanför hemmets väggar. Och ÄNNU mer generös i mitt avvägande vad som jag kan avvara. Intressant tänk. Ha en skön fredag! Kram!

Snäckskalsdalen. sa...

Jag älskar sådana liv och hade jag varit yngre och mer våghalsig så hade jag nog gjort något åt saken, men jag hamnade i ekorrhjulet och det har jag tagit mig ur, men sen är det liksom stopp! Men jag har många böcker om människor som verkligen gjort något annorlunda (alltså, jag menar då ursprungligt) av sina liv och älskar den norska tv serien som även getts ut i bokform, Där ingen trodde att någon skulle kunna bo!
Agneta kram

Njut Av Livets Goda Ting sa...

Visst funderar man och undrar, behöver man verkligen allt som man har runt omkring sig... Materiella ting... Det tror jag inte ch det är ju mer än en gång bevisat, även i dagen samhälle :) Eva och många andra ser det vackra och praktiska i det enkla...
Hoppas du har en mysig kväll.
Varm kram
Jessica

HWIT BLOGG sa...

Verkligen ett tänkvärt och läsvärt inlägg! Viktigt och fundersamt...Ibland vill man bara ta en paus, stänga av ALLT och bara vara, kanske man skulle göra det oftare...
Kram till dig från Titti