onsdag 10 oktober 2012

Häst, grävling och uggla.




På fönsterbrädan i matrummet står den gamla hästen och kikar ut på de riktiga hästarna i hagen. 


Under promenader med hunden ser jag skymten av många olika djur, ännu har jag inte mött någon varg, tack och lov. En tidig morgon för några veckor sedan var det en varg som förirrat sig in i byn. Samma tid och plats där jag brukar gå, vilken tur att jag hade sovmorgon och vi gick ut senare. Jag är inte rädd för varg men jag är rädd om hunden!


Under det här gamla huset bor det grävlingar. Det är ett stort timmerhus som tycks stå öde, så synd.


Jag vet precis hur det ser ut därinne för jag har kikat in genom fönstren, många gånger.


Låst och bommat.
Ekonomibyggnaden är i fint timmer och där inne verkar det bo en stor uggla, den flög in genom det här öppna fönstret!


Det är något att tänka på för husägare som sällan tittar till sina hus, att de inte stänger till det som stått öppet länge. Okända hyresgäster kan ha flyttat in, de som uppskattar stället.



Ni som följt bloggen känner kanske igen ladugårdslängan, jag är helt förälskad i den här ruinen. Jag drömmer om att mura upp den på min gård, men jag har inte sett till några husägare att fråga. Dessutom är det ett jobb som jag skulle var 20 år yngre för. Men det är "mitt" under hundpromenaderna!

Må så gott!
Cia


20 kommentarer:

Chokladvillan 1910 sa...

Åh, en sån där stenmur skulle jag också vilja ha på tomten ! Så vackert ! Du måste fota ugglan (jag som har fått "pippi" på att fota djur ;) vi har en ormvråk på jobbet som jag försöker jaga med kameran men än har jag inte fått napp ;(
Kram Anki

Unknown sa...

Visst är gamla hus fascinerande?!
Jag brukar bygga om dem i fantasin under hundpromenaderna.
Vad skulle man ta sig till utan fantasin?
Kram!
Ingemar

Hjem Kära Hjem/ Anna sa...

Underbart hus, DÂR kunde jag verkligen kunna täkt mig o bo!

Klem Anna

Livet ... på Øvre Holt ! sa...

Ja jeg kjente igjen stenhuset du har vist oss før. Ååå jeg skulle så ønske at jeg hadde hatt et sånt kjempekoselig rødt gammelt hus i Sverige. Det er jo mange av dem som står forlatt ser det ut til...så EN gang skal jeg nok få kjøpt meg et sånt fiiint gammelt hus. Flotte bilder du har tatt ! Klem..Sidsel

Snäckskalsdalen. sa...

Och när jag ser gamla timmerhus blir jag ju helt sjuk. Det är ju det som står på min önskelista, ett genuint gammalt timmerhus, gärna i Norge.....det finns nästan inget så vackert som gammalt timmer. Ja, det skulle vara din mur då! För den var grann, verkligen!
Jag är inte heller rädd för varg, men jag vet ju inte hur varken jag eller hunden skulle reagera om vi mötte en. Lodjur har vi här och björn har vi fått instruktioner från landstinget (?) eller vem det nu var hur vi skall bete oss om vi möter på en.....vi skall sjunga lite!!!
Agneta kram

Vardag och flärd sa...

Tänk att få sätta händerna i de gamla husen! Men visst skulle man var yngre då. Fantisera gör ju i alla fall inget.
H det fint!
Kram Eva
PS. Är avundsjuk på din sophora, jag hittar ingen!

Cat sa...

Woaw vilkeet hus och stenladan sen, ja eller det som är kvar av den. Tänk att odla vindruvor och fikon mot en sån mur. Underbart!
Härliga promenadbilder. Ha de gott. Kram, Catarina

Vitspets sa...

Härliga bilder från din promenad
Vi har också mycket vilt här
Så som varg lodjur och någon Björn
Kram Karina

Anonym sa...

Vilket härlig gammalt hus. Här är det också gott om vilda djur. Varje morgon på väg till jobbet dyker alltid något upp.
Ha det gott
Kram
AC

Felix sa...

Vilket vackert gammalt hus, för att inte tala om stenlängan! Här har vi vildsvin i skogarna, men som tur är inte i trädgården än. Däremot hade vi en grävling i trädgården i somras, men den fångade grannen, så nu finns den inte mer...

Hösthälsningar
Elisabet

Kristina sa...

Härliga bilder! Vilken ljuvlig gammal häst, vilka skatter du har Cia! Och vilket timmerhus sen, så synd att de gamla vackra husen står och förfaller! Jag förstår att du drömmer om ladugårdslängan, hur vacker är inte den!

Läser att du sliter ont med dina fönster, usch och fy för att putsa dessa gamla fönster med spröjs. Ska erkänna att jag inte gjort det på läääänge! RUT är fantastiskt! Kika in till mig så får du se vilken flax jag har med mina fönster just nu!
Vitlöken i tidigare inlägg, har du odlat den själv? :) Är det svårt? Tänkte prova det, man bör väl helst sätta året innan vad jag förstår?
Nu måste jag lägga mig, sent som vanligt.
Stor kram till dig!
Kristina

Kristina sa...

Och en sak till....Visst saknar man Anneli! Jag har fortfarande hoppet att hon rätt var det är dyker upp igen! Hoppas, hoppas!!
Och varg, usch....här finns det en del. Jag har råkat på en utanför vårt hus för ett tag sedan, det var läskigt!
Godnatt!
Kram Kristina

hagagården sa...

Underbara bilder på det vackra huset.
Stor kram och ha en toppen fin dag.
Ninni

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Stenruinen minns jag väl. Läskigt när vargarna kommer ner på bygden som vi säger, man blir ju bekymrad för hundarna. Grävlingar och hundar går inget bra ihop heller, och så kan dom underminera hus med sitt grävande. Du har en spännande promenadväg.
Kramar
AnnaMaria

Fågel Blå sa...

Tack för dessa vackra bilder!
Drömmar lever man länge på,,
Kramar Kathrine

Jenny sa...

Vilket helt underbart hus! Tycker det är så synd med hus som står tomma, och kanske utan tillsyn dessutom så det flyttar in objudna gäster. Hoppas någon tar hand om huset snart!

Kram,
Jenny

Queen of Kammebornia sa...

Vad spännande och vemodigt det är med tomma hus. Tänk alla historier de bär på. Alla livsöden. Kram till dig!

Queen of Kammebornia sa...

Vad spännande och vemodigt det är med tomma hus. Tänk alla historier de bär på. Alla livsöden. Kram till dig!

Maggi sa...

Hur kan man bara överge ett så vackert hus??? Lämna det tomt?
Vargar och björnar hör ju till vår nordiska natur, men visst känns det lite märkligt om man får dem in på knutarna. I fjol hittade jag björnspår bara hundra meter från vår stuga och att gå ut hunden i höstmörknet på nattkiss kändes plötsligt väldigt - annorlunda.

Men din hundherre i hatt - charmigare får man söka efter! :)

Kram

Unknown sa...

Jag är så fascinerad av gamla ödehus. Önskar att min hundpromenad vore lika spännande som din, då skulle det nog gå lättare att komma iväg ut efter jobbet, när soffan lockar mer än promenad.
Din gamla dalahäst skulle jag gärna äga!
Kram