torsdag 5 januari 2017

Hårdträning!


Det är alldeles för kallt där ute! Solen visade sig i morse och jag tycker om att sitta här, äta frukost och samtidigt se skuggspelet på väggen.


Sedan är det varmt och skönt att sitta vid kakelugnen och elda, stearinljusen har brunnit ner och det är dags för påfyllning innan mörkret kommer.


Efter inlägget i oktober har jag knappt varit in i bloggvärlden...operationen gick bra men jag är en otålig person och har haft svårt att acceptera mina begränsningar. Efter sex veckor med kryckor kan jag säga att jag hatar dem! Redan tredje veckan hasade jag mig in i bilen och körde en sväng, jag var tvungen att känna på friheten!
Jag har många fina vänner som hjälpt mig med det mesta, allt från att hämta posten till snöskottning! Under de här veckorna har jag tränat på att ta emot hjälp. Inte så lätt, men mycket uppskattat från mig! 



Och ni fina vänner i bloggvärlden som skrivit hälsningar, tack!

Energin börjar så smått komma tillbaka och jag lever upp när det händer något i huset. Nästa vecka kör jag igång med att tömma skåpen i köket, och med hjälp! De gamla fönstren ska ersätta skåpluckorna, spännande!

Ja då fortsätter jag träna fysiskt, att ta emot hjälp och att bli mer tålmodig...

Kram /Cia







13 kommentarer:

Solstrimmor sa...

Åh, så roligt att höra av dig! Skönt att operationen gick bra och att reservdelarna verkar passa. Att du hatar kryckorna förstår jag! Likaså att behöva få hjälp... vi duktiga flickor kan ju så bra själva! Men, fortsätt bit ihop, din tur kommer. Och att få så fint i köket skulle jag kunna bita ihop för hur länge som helst...

Gott nytt år önskar jag dig Cia. Verkligen!
Kramar från Eva-Mari

Hajan sa...

Välkommen tillbaka till Sybervärlden. Trodde du hade försvunnit precis. Hjärtligt välkommen tillbaka. Trodde du också gått över till
Facebook och Instagram.
Så roligt var kvar här och berätta. Jag älskar era historier, titta
i ett fotoalbum, ger mig inte att dugg. Det ger mig inget, jag är med också gick in för att få se barnbarnen någon gång.
Tack för du kom tillbaka hit, V Ä L K O M M E N säger Hajan

Hajan sa...

Glömde att skriva det är flera år sen jag bröt mig. Måsta ju alltid ha min Rullator, men den älskar jag. Kryckorna hatade jag med, och gör
än i dag. men jag är glad att jag kan vara med ändå. Har min hemtjänst
och Färdtjänst, eljest skulle det aldrig gå.
Man vänjer sig med det mesta. Huvudet är klart, det är
huvudsaken Duktiga du som kommer tillbaka

Vit Hortensia sa...

Så himla roligt att se ett nytt inlägg från dig Cia....och att få veta att operationen gick bra!!!
Jaadu, det där med att ta emot hjälp, att inte kunna fixa allting själv, det är nog bra att träna på. Jag är precis likadan själv. Vill klara mig i alla väder, sliter envist fast jag skulle kunna be om hjälp....och tränar emellanåt på att faktiskt be om hjälp :)
Idag har äldste sonen bett om hjälp med lägenhetsrenovering så vi ska lasta bilen full och ha en gemensam dag med honom, flickvännen och yngsta sonen och det brukar vara såååå roligt att ha en sån dag och att få den äran att hjälpa dem lite på traven. Tänker på då min mamma och hennes make kommit ilandes och hjälpt oss med renovering så vi fått ny energi till att fortsätta själva.
Det är sååååå mycket värt att ha vänner att stötta och att själv få stöttning av!
Allt gott till dig!
Hjärtligt varma kramar <3
Birgitta

lisashus sa...

Så kul att höra ifrån dej igen! Sicket elände att vara beroende av andra när man är van att klara sig själv! Tur att du haft hjälpsamma vänner!
Så spännande med ditt köksprojekt, sånt piggar alltid upp! Önskar dej en god fortsättning på nya året, all lycka med köksluckorna samt fortsätt att krya på dej!
Kram
Lisa

HWIT BLOGG sa...

Härligt att du är tillbaka på bloggen! Saknar dina fina bilder och text...
Kul med lite nya projekt så här i januari!
Varm kram från Titti

House and Garden by Bia sa...

Välkommen tillbaka till bloggvärlden ;)
Med träning brukar man komma tillbaka snabbt, går säkert bra !!
Önskar dej en god fortsättning på nya året !!
Kram bia

Livet ... på Øvre Holt ! sa...

Det var godt , da er du tilbake igjen :) Ja man blir utålmodig av å bli satt litt tilbake. Husker en gang for noen år siden da jeg hadde brukket benet og hadde gips på hele benet . Jeg sto i en gardintrapp og malte veggen , da jeg holdt på å ta overbalanse og dette ned fra stigen ,hehh ja så jeg vet godt hvordan det er å være utålmodig. Men , alt man blir bra igjen av , får være greit , synes jeg . Det blir spennende å se kjøkkenet ditt nå da , gleder meg . God lørdag ! Klem

Maggi sa...

Vad skoj att höra från dig, och att operationen gick bra och att energin rinner till och att du får nya skåpdörrar...ja, allt!
Vällkommen tillbaka till blogglandien :D
Kram Maggi

Erikslundsliv sa...

Men nu gjorde du min dag Cia! Så glad jag blir att se ett livstecken ifrån dig!
Krya på dig fort nu och träna lagom så är du snart i form igen.
Varma kramar från Ann<3

LantlivsAnette sa...

Gomorron !! Såå fint du skrev inne hos mig, om sorgen efter Nisse, det är tungt och oerhört sorgligt, du vet, du har ju mist din vän för ett tag sen du också, jag minns då du skrev det på din blogg, och jag fasade över då den dagen skulle komma för mig, och nu har den det...vissa dagar går bättre men så helt plötsligt kommer det över en igen, att jag aldrig ska få snosa på Nisse, han kommer inte tillbaka...
Så jaa man städar och donar...för att skingra tankarna..
Vad bra att du är på bättringsvägen, inte roligt att inte kunna göra saker och känna sig låst..
Du har sååå fint där hemma, och vilket fint fönster du visar, också har vi ju skafferi med pardörrar du o jag !!!
Kraaaam Anette

Meta sa...

Jättekul att höra att allt är bra med dig jag är inte heller så bra på det där med bloggen just nu. Blir så ibland av olika anledningar. Men det blir nog bättre här med. SÅ bra att operationen blev lyckad och att du är på gång igen. Allt tar sin tid hur mycket man än vill. Vad spännande med köket. Lycka till.
Ha det nu så gott
Kram Meta

Cat sa...

Så roligt att du orkat komma tillbaka till bloggvärlden :-) Har saknat dina underbara bilder.
Förstår att du hatar kryckorna, när jag stelopererade ryggen bytte jag ut dem mot stavar så fort det bara gick :-)
Ha de gott och god bättring. Kram, Catarina