Bondrokoko

Numera råder; en möbel in och en ut! Jag har bytt stolar och bord, lika slitet men mycket finare enligt mig.

Bordet har två iläggsskivor och med dem blir bordet nästan 2m långt, konstigt nog är det skivorna som är mest slitna.

Både bord och stolar är så fint utskurna i sin dekoration och svängda ben. Det enda jag inte gillar är formen på karmstolarnas armstöd, men det märks inte när jag sätter mig där i högsätet.

Jag har ännu inte hunnit skaffa mig någon kameraladdare, kanske åker jag in till civilisationen i helgen och köper en. 

Redan nu passar jag på att önska er en trevlig helg, glöm inte att ladda batterierna!

Kram till ER!

Lådor och ännu fler lådor.

Idag har jag dragit möbler igen! Rummet som min kära systerdotter hade har nu åter blivit mitt arbetsrum. Inredningen består av möbler med lådor, massor av lådor som måste få nya etiketter.

Blankettskåpet kommer från ett departement som skulle byta lokaler och möbeln skulle kastas. Kan ni tänka er fredag med släpkärra mitt i Stockholm, inget drömläge precis. Men när det är frågan om lådfack skyr jag inga medel. På hemvägen när jag fick upp hastigheten fladdrade alla gamla etiketter iväg, som konfetti efter mig!

( det gamla linfästet kommer från Atelje Skogslyckan)

Gamla sybehörslådor är praktiska att förvara sytråd och annat smått i, dessutom tycker jag de är fina. Nu ska det skrivas små och stora etiketter.

Min batteriladdare fungerar inte så det kanske dröjer innan nästa inlägg.

Tack för alla stärkande kommentarer om att våga ha hatten på! 

Hatten av för er!

Cia

Tant Brun.

Jag har varit på fortbildning som var riktigt givande, dessutom bodde vi fint, åt gott och hade även tid att umgås. Under en rast var vi några som smet iväg och kikade in i en liten butik och där hängde de fina jackorna! 

Jag föll för en brun, mönstret påminner lite om norska Oleanas stickade kläder. De här är också i 100% ull, design Marie Dal, Alingsås. De fanns i många fina färger och även en kortare variant, dessutom är de vändbara! 

I somras loppade jag den gamla sammetshatten som kommer från en modist i Falun. Jag får se om jag vågar ha den på mig bland folk jag känner. Den har suttit på under hundpromenader i skogen i alla fall.

Tack för alla fina kommentarer, det var så roligt att läsa dem när jag kom hem!

Det rullar på...

Kom hem igår kväll och är nu på väg igen, men jag hinner göra ett inlägg!

Vad vore livet utan hjul? 

Det senast fyndet har fyra smäckra hjul i trä och metall, två större och två mindre som en gång i tiden rullat en hel del.

Nötta handtag som är sammetsmjuka efter all användning.

Nu ser ni att det är ännu en vagn. Nej, jag letar inte efter vagnar! De liksom korsar min väg och då måste jag ta mig an dem. Jag betalade 500:- och det tycker jag den är värd. Sittvagnen har stått ute på en loge och behöver en rejäl rengöring, men visst är den fin!

Jag har inte hunnit kikat in hos er och kommer inte hem igen förrän i morgon kväll. Då blir det som att sätta sig med ett oläst inredningsmagasin när jag kollar era bloggar, det ser jag redan fram emot!

Jag ska på kurs två dagar med övernattning så min hund är kvar hos min mamma och systerdotter. Det var tur att han inte var med när jag skulle pressa in vagnen i baksätet! Så sur och förnärmad han skulle ha blivit när hans givna plats i bilen blev upptagen. 

Önskar alla er som kikar in här en fin start på veckan!

Cia

Hembygdsgården.

Efter Lövparken besökte vi hembygdsgården i Fagersta. Nu blir det inga traditionella bilder med faluröda timrade hus, bara några saker jag gillade som kunde varit hämtade från var som helst.

Vagnar kan jag inte gå förbi, den här är så charmig och färgen så härligt rosa! Vad den använts till har jag glömt. 

Trevligt dass med obligatoriskt sällskap av kungligheter, kolla dörren!

 

Små fina skor, men det hade varit bättre att låta bli guldfärgen.

Så fina!

En liten vrå i en trappa.

Min systerdotter har varit här och om en stund åker vi och hunden bort över helgen, det ska bli skönt.

Kanske det blir något loppis efter vägen, hon gillar liksom min dotter vintagekläder. Så bra att vi alla tre gillar det gamla, ingen behöver förklara sig eller sin smak.

Trevlig helg!

Cia

Att vara hemma.

Efter en arbetsdag är det riktigt skönt att få komma hem, av med skorna och in i myspys byxorna. Sätta mig ute på trappan och gosa med hunden, det är livskvalitet för mig. Sedan blir det en stund med fotbollen som han älskar att leka med, efter det tar vi oftast en längre promenad som vi avslutar med att hämta posten.

Att börja jobba innebär att försöka undvika vitlök fram till helgerna, men då frossar jag!

De fina små burkarna köpte jag hos Kathrine, sån där fin gammaldags stil fick jag lära mig att skriva i skolan! 

Alla som känner mig väl vet att jag möblerar om då och då. Nu har jag sett ett mönster i det; när jag inte riktigt råder över situationen kan jag åtminstone släpa runt på möblerna och på så vis se en förändring. Ibland prövar jag bara, blir inte nöjd och får släpa tillbaka allt som det var... den här ommöbleringen blev jag nöjd med! Köpmandisken står i köket med alla sina 28 lådor.

Kronan är så fin, en köttkrona sa säljaren. Jag föredrar att kalla den örtkrona!

Så var det jobbet; det var ok att börja igen och riktigt roligt att träffa jobbarkompisarna.

Kramar till Er!

Cia

Lövparken

I helgen besökte en väninna och jag Lövparken i Fagersta. En liten välskött handelsträdgård med visningsträdgård och servering. Det var ett inspirerande besök med massor av fina växter och trevliga möten, inte minst med Maria som äger och driver stället. Affärslokalen är bedårande och ligger i en gammal ladugård med anor från 1600-talet.

I trädgården fanns prunkande rabatter och många olika klematis, en växt jag vill ha fler av. Och så den söta höstanemonen som är en nyupptäckt blomma för mig. Jag skulle vilja göra som humlan på bilden, en närstudie!

Själv börjar jag jobba den här veckan. Jag vill inte! Absolut inte! Nej!

Jag kan tänka mig ett liv utan dessa rutiner, ingen ringklocka eller tider att passa och välkomna tillvaron lite mer som den kommer. Så känns det nu.

Jag har ändå ett jobb att gå till där jag dessutom trivs, jag förstår ändå inte att arbete tycks vara det centrala i livet. Det finns väl viktigare saker som skulle kunna få mer utrymme och tid? 

Önskar Er en fin start på veckan!

Cia

Så blev det fredag!

Det här är mitt senaste fynd! En gammal bricka i porslin från Rörstrand, riktigt romantisk eller hur? Egentligen tycker jag mer om allmoge men ska det vara romantiskt så tar jag i, nästan så att det blir kitchigt.

Jag tänker inte ha den som serveringsbricka, den ska få stå i sovrummet med lite bling och vackra parfymflaskor. Det är helg och då passar det väl bra med ett stänk av någon god doft.

Önskar Er alla en skön helg!

Cia

Märkduk.

( duken är inte smutsig, det är golvbrädorna som lyser igenom!)

Gamla textilier har alltid intresserat mig. Den här vackra märkduken köpte jag från Fågel Blå, den är så välgjord och med baksidan nästan lika fin som framsidan. 

Märkdukar var en flickas övningsduk och mönstersamlig med prov på olika alfabeten, monogram, siffror, figurer, motiv och bårder. 

Visst tickar våra hjärtan igång när vi ser en gammal särk, örngott eller lakan som är märkt med ett fint monogram!

Märkduken ska förgylla mitt arbetsrum där jag har symaskin och lite (lögn!) annat textilt material och redskap. Jag tycker inte tiden räcker till att sitta där så mycket som jag skulle vilja. Har du någon favorit när det gäller textilt skapande? Sömnad, väva,virka, sticka, brodera, nålbinda, tova, makramé, knyppla, språnga, spånad,färga mm. Blev ni imponerade av mina textila kunskaper?  Då ska ni veta att jag vid ett tillfälle lade upp ett par byxor med häftpistol!

Önskar er fina dagar!

Tredelad spegel.

Sent igår kväll kom jag hem från en bilfärd i hällregn. Jag kallar det för grodväder! De satt grodor i hundratal på vägen, jag körde 60 km och parerade så gott jag kunde. Larvigt och dumt kanske några tycker, men kan jag åka så utan att riskera mötande trafik så gör jag det. Nu var det bara jag och grodorna ute för den delen, det var sent och en mindre väg. 

Idag åkte jag samma sträcka mycket snabbare, jag såg inte många överkörda grodor på vägen och var väldigt nöjd! Lite senare förstod jag varför så många skator befann sig vid vägkanten, förmodligen proppmätta...

Den fina spegeln vandrar runt i huset och ställs upp där den passar bäst för tillfället. När den låg ihopvikt skämtade min dotter och frågade om det var min nya laptop!

Ni kanske kommer ihåg ett tidigare inlägg där jag visade en tredelad spegel som jag köpte från Suedeco, därifrån kommer även den här lite större. När den vinklas blir det ytterligare dimensioner som blir spännande.

Sophoran lever fortfarande men jag tycker inte den har växt något i sommar. Kanske den ska duschas emellanåt eller har ni andra knep? Önskar jag hade gröna fingrar när det gäller växterna inomhus.

Ha en fortsatt fin vecka!

Söndag och bättre till mods.

Tack alla som lämnat varma och stärkande kommentarer! Jag läste dem, blev varm i hjärtat och kände mig inte lika ensam längre. Bloggvänner som till och med bjöd in till fika, det är härlig läsning. Ni är alla så goa och omtänksamma!

Min dotter har bytt boende i Melbourne och visade mig runt med webkameran, vilket ställe! Jag hoppas hon tar bilder därifrån så att jag får visa er. Hennes lycka är fullkomlig då det även finns en hund i huset.

Sladden till kameran har gått sönder så jag kan inte importera bilder, ni får hålla till godo med dessa. Bilden med tegelstenarna var min första bild till mitt allra första blogginlägg för ett år sedan!

Det var ändå viktigt för mig att göra ett inlägg och tala om hur mycket jag uppskattat kommentarerna och att jag mår bra!

Varma tankar och kramar till Er!
Cia

Mörkare och ensamma kvällar...

( photo Vanilla)

Idag är jag ledsen, min dotter har åkt tillbaka till Australien.  Min systerdotter har efter ett år i USA som utbytesstudent flyttat till min mamma för att gå ett speciellt gymnasium. Jag är ensam igen med min hund och jag tycker faktiskt lite synd om mig själv... det blev så oerhört tomt efter mina älskade tjejer.

(photo Vanilla)

Avsked är inte så lätt även om jag vet att det kommer. Den fysiska närheten betyder så mycket,  de kan fylla hela huset med sin närvaro, nu är det så tomt efter dem. 

Trots det så gläds jag över att vi fick vara tillsammans denna sommar och vi hade många fina stunder. Jag är så stolt att de visar ansvar över sina egna liv på ett bra sätt. Min systerdotter bor inte alltför långt härifrån och min dotter når jag dagligen via Skype, på så vis känns det så mycket lättare. 

(photo Vanilla)

Alla bilder är tagna av min dotter och jag tycker de är så vackra. Helt plötsligt kände jag igen mig! Hon har fotat häromkring midsommarnatten för ett år sedan.