Skrot för dem och guld för oss!

I byn har någon samlat ihop en gigantisk hög med järnskrot. Under hundpromenaderna har jag sneglat på den. En sådan där hög som man vill rota och härja fritt i. Men jag har inte vågat och inte heller haft orken att kontakta ägarna som bor på annat håll.

Förra helgen ringde en sommargranne som fått tillåtelse att vi fick ta det vi ville ha. Då var jag förstås inte sen att följa med. Grannen hade spanat in en trådkorg och jag hittade två olika hoar. Lyckliga och nöjda lämnade vi högen!

Annars fortsätter städningen där ute med att plocka in trädgårdsprylar.

Alla krukor som ska tömmas och bäras bort, ja det blir en hel del!

Utanför fönstren i trapphallen ståtar en lönn, jag älskar lönnar! Några fler innanfönster måste in i helgen, det känns lite kyligt på kvällarna med enkelglas. Hösten är här!

Önskar er en fin helg!

Människan och djuren.

När jag äter frukost vill gärna Leodin sitta med i soffan. Jag tror han har full koll på vad och hur mycket jag äter. 

När jag frågar -sitter du och tigger? Då vänder han bort blicken och verkar vara upptagen med att kolla ut på gården.

Men, tigger du frågar jag igen. Då blir han generad och böjer ner huvudet. Av mig får han aldrig något vid bordet, men det finns andra...
Tekopparna hade jag sedan tidigare och den fina kannan och sockerskålen kommer från Fågel Blå.

Har ni sett att jag länkat till Animal Protector i högerspalten? För en hundralapp i månaden stödjer jag deras enormt viktiga arbete, en förändring till det bättre för många djur. Ett bidrag till att skydda djur från människans egoistiska behov av att roffa åt sig på andra arters bekostnad. Och då handlar det inte om frukost!

Kramar // Cia

Järn!

Jag måste kika in igen för att visa er vackert järn. När jag ser gjutjärn eller smidesjärn går jag igång direkt!

Nu hoppas jag att ni blir nyfikna på vad detta är! En järnsäng? Neej, och inte en grind heller.

Det är inget jag direkt behöver, inte alls.

De får bli växtstöd, stativ till ljushållare eller bara vara till lyst.

Än så länge står de lutade mot väggen och jag tycker de är så fina! 

Det är tre antika delar till gaslyktor!

Då återvänder jag till trädgården, där krukor och allt annat ska plockas ihop inför hösten.

Önskar er en solig helg!

Både vackra och goda!

Äpplena är mogna och börjar nu falla till marken. Det blir lite mer omständligt att klippa gräset med all fallfrukt och en del får därför ligga kvar till trastarna. Jag gissar att det är de som pickar hål i äpplena.

Just den här sorten är så otroligt vacker! Äpplena ser ut att vara i sammet men blir blanka vid minsta lilla beröring. Men vad heter sorten? Precis när jag ska skriva vad den heter har jag helt glömt det.

Tyvärr är de inga vinteräpplen. Innan de blir uppätna får de pryda den gamla träskålen.

Härliga fredag är här och det är lycka att helgen ligger framför oss. Jag önskar och tror det blir bra väder i helgen med mycket tid för att vara ute. Hoppas det blir så även för er som bor i västernorrland och västerbotten där ni fått alltför mycket regn.

Trevlig helg önskar jag alla!
Cia

Ännu ett vackert hus!

I söndags var jag till Sundborn men det blev inte många bilder därifrån. Där träffade jag en mycket intressant bloggerska med en stark vilja och personlighet, Eva-Marie med bloggen Solstrimmor! Vi hade så mycket att prata om, både innan och efter visningen av Carl Larssongården. 

Och visst var det roligt att återse gården, alltid upptäcker man något nytt!

Stora Hyttnäs tog jag i alla fall bilder på. Jag har nämligen funderat på att måla mina fönsterbågar i någon färg men har ännu inte bestämt mig. Visst är det fint med rött!

Jag fick en present av Eva-Marie, den vill jag gärna visa er vid ett senare inlägg!

Önskar er fina höstdagar och passar på att tacka för alla kommentarer!

Kramar //Cia

Till salu!

Mina bästa grannar ska flytta... Några kanske känner igen gården för jag har tidigare visat bilder härifrån. 

Så, vill ni bli mina nya grannar är det bara att höra av sig!

På gården finns ett nybyggt stall och jag lånar gärna ut mina stora beteshagar.

Det är en gammal och mycket charmig gård med fem rum och kök. Med sina prång och utbyggnader ger det lite Carl-Larsson stämning!

Jag är ledsen över att de ska flytta, jag känner mig faktiskt lite övergiven. De kommer att flytta bara några mil härifrån så det känns ändå bra. Då får de närmre till travbana och träning av hästarna.

Jag kommer att sakna dem oerhört mycket, och naturligtvis även hästarna och så klart deras hund Roffe. Och jag vet att Leodin kommer att bli besviken den dagen de inte bor kvar!

I morgon ska jag faktiskt till Sundborn och Carl Larssongården för att träffa en bloggvän!

Ett leende.

Ett litet loppisfynd från sommaren är den leende figuren. Ett lagat bokstöd i alabaster för en tjuga.

Själv hoppas jag också att snart få gå omkring med ett leende. Bara den här veckan är över...så har jag sagt till mig själv sedan mitten av augusti.
Orkar ni vänta på mig, fastän jag knappt besökt bloggvärlden den här veckan, heller!?
Jag hoppas det!

Varma tankar till er.
Cia